Avlopp : Östra Göinge kommun

Avloppsvatten bildas när vi använder dricksvatten. Det förbrukade vattnet leds bort via avloppsledningsnät till ett reningsverk. I reningsverken renas det smutsiga avloppsvattnet innan det släpps ut i naturen igen.

Ditt avloppsvatten innehåller fosfor, kväve, organiskt material och andra ämnen som kan påverka miljön. I Östra Göinge kommun har vi sju avloppsreningsverk som renar drygt 4000 m3 avloppsvatten per dag. Ur detta avloppsvatten tar man bort framförallt fosfor, kväve och organiskt material. Ämnena som tas bort ur vattnet blir mer än 4 ton slam per dag. Om avloppsvattnet släpptes ut orenat i t.ex. Helge å skulle den snabbt växa igen eftersom syret i vattnet förbrukas när det organiska materialet bryts ner. Djuren som lever i vattnet blir utan syre medan alger och andra organismer växer onaturligt mycket och hindrar ljuset från att nå ner i vattnet.

Det finns inga gemensamma utsläppskrav för samtliga avloppsreningsverk i Sverige utan Naturvårdsverket, Länsstyrelsen eller kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd fastställer individuella krav för varje verk. Kraven anger hur mycket av olika ämnen som högst får släppas ut från reningsverket till ett vattendrag. Kommer miljöfarliga ämnen ut i avloppet påverkas reningsprocessen negativt.

Helautomatiska system övervakar reningsverk och pumpstationer dygnet runt. Jourhavande personal larmas automatiskt om något händer.

Reningsverken i Broby, Knislinge, Sibbhult och Östanå har tre reningssteg: mekaniskt, biologiskt och kemiskt. När avloppsvattnet passerar reningsverket befrias det från ca 95 procent av fosforn och ca 40 procent av kvävet. Fosforn och kvävet fälls ut och hamnar i slammet.

Mekanisk rening

Rensgaller Första delen i ett reningsverk är vanligen rensgallret, där föremål större än ca 5 mm silas bort. Här fastnar även sådant som inte ska finnas i avloppsvattnet som t.ex. örontopps och plåster. Dessa kan sätta igen pumpar eller ställa till bekymmer i den övriga reningen.

Sandfång Sandfånget består av en bassäng där sand, grus och andra partiklar i avloppsvattnet genom sin tyngd lätt sjunker till botten. Sanden och renset från gallret samlas upp och körs till avfalls-anläggning.

Biologisk rening

När vattnet är fritt från fasta föroreningar efter den mekaniska reningen, är det dags att ta bort det lösta organiska materialet med hjälp av mikroorganismer. Den biologiska reningen är en naturlig process. I den nyttjas mikroorganismer, främst bakterier, som livnär sig på det organiska materialet. Det gäller att skapa en miljö som bakterierna trivs i så att de förökar sig, växer till och äter mycket organiskt material. Bakterierna klumpar sedan ihop sig till flockar, som sjunker till botten och bildar ett slam.

Kemisk rening

I den kemiska reningen tillsätter man en fällningskemikalie som t.ex. järnklorid i avloppsvattnet. Detta gör att fosforn fälls ut och sjunker till botten som slam i slutsedimenteringsbassängerna. I Broby och Knislinge reningsverk avskiljs fosforn även i det biologiska steget genom en sk BoP-process (biologisk-fosfor) som utnyttjar levande bakterier och på så vis minskar kemikalieåtgången.

Renat avloppsvatten kontrolleras

Innan vattnet lämnar reningsverket tas det prover som skickas till laboratorium för analys. Länsstyrelsen kräver en regelbunden mätning av reningsresultatet på utgående vatten. När avloppsvattnet är renat och kontrollerat så att det inte är skadligt för miljö och hälsa leds det ut i ett vattendrag och rinner till sist ut i Hanöbukten.

De mindre verken i Immeln, Boalt och Kräbbleboda

Immeln och Boalt har biologiska reningsdammar som kompletterats med mekanisk rening samt biofilter för att uppnå lika stor reningseffekt som övriga reningsverk. I Kräbbleboda har man en slamavskiljare med infiltration.

Det renade dricksvattnet levereras ut till de kommuninvånare som har kommunalt vatten via ett ledningsnät. Totalt finns det ca 140 kilometer dricksvattenledningar i Östra Göinge kommun. När dricksvattnet lämnar vattenverket pumpas det genom ledningarna via ett vattentorn eller en trycktank till hushåll, industrier, simhallar, skolor och andra vattenkonsumenter. Vattentornet och trycktanken ska se till att det blir ett jämnt vattentryck i ledningsnätet och även fungera som vattenmagasin så att vatten finns tillgängligt då behoven ökar. I hushållen använder vi mest vatten på morgnarna när vi duschar och på kvällarna när de flesta av oss använder disk- och tvättmaskiner. Vattentorn och andra vattenmagasin behövs också för t.ex. brandsläckning och strömavbrott. Vid långvariga strömavbrott kan vattenverken drivas med mobila elverk. VA-nätet i Östra Göinge är ett omfattande system med över 400 kilometer rör varav 120 km är spillvatten ledningar, 140 km är dagvatten ledningar och 140 km är som tidigare nämnts dricksvattenledningar. Ledningar kräver att ständigt underhåll. De ska spolas och rensas på olika sätt för att fungera och hålla i många år. De flesta ledningar är av betong men idag lägger man mest plaströr. I Östra Göinge arbetar vi med fortlöpande undersökning av nätet, bl. a med hjälp av videokamera som kan krypa i rören och filma dem inifrån. Varje hushåll har en egen anslutning till det kommunala ledningsnätet som kallas servis. Från servisen är det fastighetsägaren som ansvarar för ledningen.

Avlopp

Hittade du inte vad du sökte?

Lämna ett svar Avbryt svar