Riskklassning av livsmedelsverksamhet

Syftet med riskklassningen

De nya reglerna är anpassade för att styra kontrollen dit den är mest effektiv. Reglerna tar hänsyn till kända risker kopplade till varor och verksamheter samt syftar till att ge tydligare information och undvika att vilseleda konsumenter.

Det betyder att det blir mer livsmedelskontroll tidigare i livsmedelskedjan för att upptäcka och förebygga såväl hälsorisker som informationsbrister. Exempelvis kommer grossister att få mer kontroll än butiker för att upptäcka brister så tidigt som möjligt i livsmedelskedjan.

Behöver du göra en riskklassning?

Driver du en verksamhet som ansvarar för dricksvatten eller livsmedel så ska verksamheten alltid riskklassas. Riskklassning ska göras vid nystart och vid förändringar som påverkar hanteringen av dricksvatten eller livsmedel, exempelvis om antal portioner som tillagas ökar eller om sortimentet görs bredare.

• Du lämnar enklast uppgifterna som vi behöver genom att använda e-tjänsten för riskklassning. Om du behöver hjälp är du välkommen att kontakta kommunens miljöenhet på mejl, miljo@ostragoinge.se, eller via telefon, 044-775 00 00.
• Om du är registrerad för dricksvatten behöver du lämna uppgifter för livsmedel och dricksvatten separat.
• Den som är ansvarig för verksamheten loggar in med bank-ID.

Förberedelser innan du använder e-tjänsten

• Har du en certifiering? Vissa standarder gör att verksamheten inte behöver lika många kontroller. Ta reda på vilka aktuella certifieringar du har för din verksamhet. Läs mer om vilka certifieringar som ger reduktion på Livsmedelsverkets webb.
• Övriga uppgifter som är bra att ha till hands är produktionsvolym (exempelvis antal ton utgående mängd livsmedel) och antal sysselsatta eller årsarbetskrafter i verksamheten.

Vilka uppgifter behöver du som livsmedelsföretagare lämna?

På grund av de nya reglerna behöver du som livsmedelsföretagare lämna nya uppgifter om din verksamhet utifrån följande fyra delar:

• Huvudsaklig inriktning handlar om hur livsmedlen som verksamheten hanterar sprids, och vilken typ av livsmedel det handlar om.
• Aktiviteter som sker i verksamheten, alltså vad livsmedelsföretaget gör.
• Produktgrupper som innefattar om verksamheten hanterar livsmedel som omfattas av specialregler.
• Verksamhetens omfattning (avser vilken storlek eller spridning verksamheten har, det kan exempel redovisas som antal årsarbetskrafter eller antal ton utgående mängd livsmedel.)

Efterhandsdebitering vid tillsyn

Riskklassningen räknar ut antalet tillsynsbesök per år. Själva kontrollen kan ta olika lång tid, beroende på verksamhetens omfattning och storlek.

När kommunens miljö- och byggenhet planerar kontrollen kan vi utgå från riktvärden som Livsmedelsverket tagit fram. Det är alltså riktvärden för hur lång tid en genomsnittlig kontroll tar om inga avvikelser hittas.

Den faktiska kontrollen kan ta både längre och kortare tid än riktvärdet. Du som företagare betalar i efterhand för den faktiska tid som kontrollen av just din verksamhet har tagit.