Inom- och utomhusmiljöer

Miljö och bygglovsenhetens arbete med hälsoskydd innebär att upptäcka, förebygga och undanröja hälsorisker i miljön, både utom- och inomhus. Detta för att förhindra att människor blir sjuka.

Hälsoskyddsfrågor behandlas bland annat i klagomålsärenden, tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter. I våra bedömningar tittar vi bland annat på buller, vibrationer, luftstötvågor, strålning, lukt, legionellarisker och radonhalter.


Upplever du buller från grannen, vägar, industri eller liknande? Du kan då kontakta Miljö och hållbarhet.

Störningen ska naturligtvis inte vara helt tillfällig och handlar det om personer som uppträder störande är det polisen du ska ta kontakt med.

Fukt, mögel, drag, konstiga lukter m m kan vara problem i en bostad. Kontakta Miljö och hållbarhet för råd och närmare information.

Som hyresgäst bör du först kontakta din hyresvärd, men om du har problem med att få åtgärder utförda för att undanröja de brister i din bostad som förorsakar olägenhet för hälsan, kan du kontakta Miljö och hållbarhet.

Radon är en gas som bildas när uran sönderfaller. Radon är radioaktivt och gasen varken syns eller luktar. Den kan orsaka allvarliga sjukdomar på sikt om den finns i för stor mängd. Radon mäts i Bq/m3 (bequerel per kubikmeter). Riktvärdet är 200 Bq/m3 i bostadshus. Den största kända hälsorisken på grund av för höga halter av radon är att man kan utveckla lungcancer.

Varför är det viktigt att mäta radon?

Radon finns i mark, luft, vatten och i byggmaterial. De vanligaste byggmaterialen som kan innehålla radon är betong och tegel. Allra vanligast är blå lättbetong som användes vid husbygge mellan ca 1929-1975. En radonmätning bör göras om misstanke finns att huset kan vara byggt av blåbetong eller marken runt huset kan innehålla radon.

Vem ska mäta?

Radon kan mätas genom att låta en ackrediterad firma ta sig an saken. Tidigare gjordes Gamma mätningar, detta anses idag inte vara representativt eftersom det bara identifierar om det finns radon i byggmaterialet. Det säger egentligen inget om hur mycket som finns i luften. Det bästa sättet är istället en så kallad långtidsmätning med hjälp av spårfilmsdosor, då placeras en särskild mätdosa ut i huset. Vanligast är att en placeras i sovrummet och en placeras i det rum som används mest, förutom köket. Dosan ska finnas i bostaden i drygt 2 månader för bästa resultat och under tiden lever man som vanligt. När mättiden är slut skickas mätdosorna till det ackrediterade laboratorium som anlitats. Mätningen bör alltid ske under eldningssäsong (april-oktober).

Ansvar?

Det är alltid viktigt att hålla koll på radongashalten. Extra viktigt att mäta radon är också när man t.ex. köper/säljer hus, bygger om eller gör om ventilationen. Vid sådana här tillfällen kanske det är mer lämpligt att använda sig av en snabbare metod. Dessa mätningar kan ta mellan två dygn och två veckor och visar ett ungefärligt värde. Ackrediterade laboratorier anlitas för att antingen analysera vattenprover eller ta reda på var radongasen kommer ifrån. När hus ska köpas är det alltid köparen som har ansvar för att kolla upp radonhalten och det inräknas inte i dolda fel. Den som säljer har dock alltid ansvar för att upplysa om det har gjorts en tidigare mätning eller om huset ligger inom ett riskområde eller är byggt av riskmaterial. Vill man ha en mätning gjord kan köparen och säljaren komma överens om detta sinsemellan, antingen innan köp/försäljning eller kan man ange i kontraktet att mätning görs efteråt.

Om det gäller ett flerfamiljshus är det fastighetsägaren som har ansvaret för att göra en mätning.

Åtgärder

Om radon finns i huset i större mängd än 200Bq/m3 (årsmedelvärde) behöver det saneras. Exempel på åtgärder kan vara:

  • Om radonet förekommer i byggmaterialet kan en bra åtgärd vara att förbättra ventilationen med hjälp av mekaniska frånluftsfläktar och fler ventiler.
  • Kommer radonet från marken kan det räcka med att täta runt avloppsbrunnar och skyddsrör för vattenledningar eller i sprickor i grunden. Ibland krävs kraftfullare åtgärder, en radonsug kan behöva installeras för att undvika att markluft tar sig in i huset.
  • Om dricksvattnet innehåller radon kan det räcka med att man installerar en radonavskiljare så att vattnet luftas.

I vissa fall kan olika åtgärder behöva kombineras för att uppnå ett bra resultat.

Om du får höga mätvärden

Om mätvärdena är höga kan man kontakta Miljö och hållbarhet, Länsstyrelsen eller någon verksam konsult.

Bidrag kan ges för att radonsanera ett hus. Kravet är att den som ansöker bor och äger huset, radonvärdet är över 200 Bq/m3, att en långtidsmätning har utförts samt att ansökan görs innan saneringen börjar. Man kan få 50 procent (högst 15 000 kr) av kostnaderna för åtgärderna betalda. Ansökan om bidrag görs hos Länsstyrelsen.


Hittade du inte vad du sökte?