Rädda Immeln

Foto över Immeln.

Östra Göinge kommun arbetar aktivt med att värna om sjön Immeln, bland annat genom att vara huvudman för projekt Rädda Immeln. Utöver kommunen deltar även Osby kommun, Naturbruksgymnasiet i Osby, Skräbeåns vattenråd, Immelns fiskevårdsförening, markägare m.fl. i projektet.

Projektet arbetar främst i Ekeshultsån vilken står för 50 % av det vatten som rinner till sjön Immeln. Åtgärder behöver vidtas från källan i Småland till mynningen i Immeln. Man arbetar med vatten-, fisk- och naturvård. Målet är att förbättra vattenkvaliteten i ån, kunna få fisk upp till Lönsboda samt se uttern leka i strandkanten.

De stora problemen i Ekeshultsån är att den är försurad, transporterar stora mängder humus (biologiskt material) till Immeln, transporterar näringsämnen till Immeln samt att fiskbestånden i Ekeshultsån är neråtgående. Immelnöringen har sannolikt Ekeshultsån som ett av sina reproduktionsvatten men med den dåliga vattenkvalitet och vandringshinder (hinder som gör att fisken inte kan simma upp/ned i ån) som finns i ån så är reproduktionen idag obefintlig.

Som sjö är Immeln nationellt värdefull. Sjön är en näringsfattig skogssjö (klart vatten) med många öar, uddar och värdefulla strandskogar. I sjön finns bl.a. en stam av storvuxen, nedströmslekande öring (Immelnöring), och är därför nationellt särskilt värdefull även ur fiskevårdssynpunkt. Immeln med dess sjösystem utgör ett av Skånes viktigaste häckningsområde för fiskgjuse och storlom.

Genom sina naturkvaliteter ger Immeln möjlighet till ett rikt friluftsliv och har benämnts vara Sveriges sydligaste vildmark. Detta gör att antalet besökare varje år är mycket stort, och inte minst danskar och tyskar ser området som mycket intressant.

Läs mer om Rädda Immelns olika delprojekt i flikarna.

Under år 2018 kommer vattenvårdsprojektet ”Rädda Immeln” gå in i en ny fas. Nya åtgärder är planerade för att ytterligare förbättra förhållanden i sjön Immeln i Ekeshultsån vid Örnanäs kulturreservat. I Mars 2018 beviljades projektet Leader-finansiering, du kan läsa mer om detta på Skånes Ess hemsida.

Leader Skånes ESS logotyp

 


Foto över Immeln.

 

 

2014 invigdes visningssträckan. En vandringssträcka har gjorts uppe vid Traneboda. Längs en två kilometer lång slinga vid Ekeshultsån har anlagts ett flertal vattenförbättrande åtgärder som inte bara ska verka för en bättre vattenkvalité utan även för ett rikt växt- och djurliv. Åtgärder för att på ett pedagogiskt, överskådligt och lättillgängligt sätt nå ut till viktiga målgrupper för att skapa kunskap, intresse och inspiration till åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i Ekeshultsån.
Visningsträcka.

Visningssträckan visar upp nio olika åtgärder som gynnar vattenkvalitén. Sträckan är markerad och för varje åtgärd finns en informationsskylt. Välkommen på ett besök. Vägbeskrivning: WGS84: Lat N 56° 20’ 36” Lon E 14° 18’ 47”. Väg 2101, Sibbhult mot Lönsboda 12 km, infart vänster där Skåneleden korsar vägen.

EU-logo med texten Europeiska jordbruksfonden för landsbygsutveckling, Europa investerar i landsbygdsområden.Projektet Hola Lake – Immeln siktar på att förbättra den ekologiska statusen i sjön genom att utveckla sjörestaureringsmetoder genom ett holistiskt synsätt. Detta koncept innebär att man både tar hänsyn till de processer som sker i sjön och de ämnen som tillförs till sjön via tillflödena. Huvudsyftet med Leader-projektet Hola Lake är förbättra de befintliga strategierna när det gäller restaurering av sjöar med algblomning.

14 –16 november 2017 arrangerades, i Lahtis, Finland, den första internationella workshopen inom det finsk–svenska Leader projektet Hola Lake. Temat för workshopen var Reduktion av extern belastning. De fyra deltagande organisationer kommer under de kommande två åren att kämpa tillsammans för att vässa dagens uddlösa restaureringsstrategier.

 

Under 2015 revs en gammal kalkdoserare för att underlätta fiskvandring och projektet går nu vidare i en ny fas. Bland annat genomförs åtgärder i landskapet för att få tillbaka ett naturligt och slingrande flöde i Ekeshultsån och öppna upp vandringssträckor för fisk. Samtidigt driver Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge tillsammans med Rädda Immeln-projektet frågan om Volvo i Olofström kan tänka sig att bidra. Det är nämligen Volvo som ansvarar för regleringen av sjön och företaget håller nu på att se över möjligheterna att ta bort fördämningarna.

 

Edre Ström, som utgör Immelns utlopp, är reproduktionsområde för den unika nedströmslekande Immelnöringen. Öringbeståndet klassas som nationellt särskilt värdefullt. Immeln reglerades på 1940-talet med en reglering vid sjöns utlopp, vilket har utgjort vandringshinder för fisk. Fiskvägar i olika utformande har etablerats vid regleringen för att underlätta fiskens vandring mellan Immeln och Edre Ström. Nuvarande fiskväg byggdes på 1980-talet och förbättrades år 2000 med en uppbyggnad med block nedströms för att minska fallhöjden vid det första steget i fiskvägen. Undersökningar av fiskbeståndet i Edre Ström har utförts löpande sedan början av 1990-talet, vilket har utförts med elfiske (utförs årligen) och med fiskmärkning (2007-2010) I sjön Immeln utförs regelbundet provfiske, vilket har utförts under perioden 1991-2014. Åtgärder ska göras från källa till mynning med målet att få fisk upp till Lönsboda och att se utter leka i strandkanten.

Öring.

Betesmark i Grimsboda. Foto.Under 2015 anlades en våtmark genom schakt och dämning på befintlig betesmark. Även två slamfällor anlades genom schakt, samt åkanten sänktes på en sträcka av cirka 150 meter. Cirka 70 meter av ett befintligt dike lades igen och ett nytt dike med en längd på cirka 90 meter anlades till våtmarken. Våtmarksområdet omfattar ca 0,7 ha och vattenytan beräknas till ca 0,3 ha vid normalflöde. Inlopp till våtmarken sker från ett nyanlagt dike.

 

ÖranäsÖstra Göinge har för avsikt att genom Projekt Rädda Immeln genomföra åtgärder för att öka den biologiska mångfalden och förbättra de hydrologiska förutsättningarna i Ekeshultsån. Detta genom att anlägga våtmarker, kantzoner, svämplan och steniläggning i syfte att förlänga uppehållstiderna för vattnet och öka kontakten i den litorala zonen. Utvecklande av fungerande svämplan är en viktig vattenrenande och hydrologisk åtgärd som samtidigt ökar förutsättningarna för biologisk mångfald.

Ån är längs den aktuella sträckan till stor del rensad och rätad sedan sekelskiftet 1800-1900talet. Vattnet är lugnflytande längst större delen av sträckan, med undantag av en sträcka nedströms grusvägen till Örnanäs, som är något strömmande. Åbotten består av sand och sten. Förekomsten av död ved är mycket låg liksom förekomsten av lekbottnar och uppväxtområden för fisk. Epilitoralen består i nuläget av ömsom åkermark, betesmark samt blandskog.

Åtgärder:
Norr om grusvägen till Örnanäs längs den östra sidan om ån föreslås kantavplaning på lutning 1:5 samt att man så långt det är möjligt bevarar de skyddande träden. Mer variation skapas i åbotten genom återföring av sten, block och död ved.

Strax nedströms grusvägen till Örnanäs breddas åfåran en kortare sträcka på östra sidan. Vidare anläggs ståndplatser för fisk strax nedströms fåran.

Ytterligare nedströms anläggs uppväxtområden med tillhörande lekbottnar.

I den södra åkermarken finns goda förutsättningar för att anlägga ett större svämplan om ca 0,6-0,8ha. Kanterna i svämplanet planas av till en mycket låg lutning.

Längs hela sträckan, från grusvägen till Örnanäs, ner till sumpskogen arbetas det kontinuerligt med att ersätta gran med lövskog.

Nedströms sumpskogen finns goda förutsättningar att utföra kantavplaning längs en sträcka av ca 180m. Samtidigt föreslås en 20m bred kantzon med lövträd på vardera sida om ån.

Hittade du inte vad du sökte?