Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter är arter som naturligt inte hör hemma i Sveriges ekosystem. Dessa arter kan snabbt få stor spridning och hota våra inhemska växter och djur.

Hot mot biologisk mångfald

Invasiva främmande arter är ett stort problem som påverkar biologisk mångfald, hälsa och orsakar skador och kostnader både för enskilda och för samhället. Arterna skadar även naturen så att ekosystem och dess funktioner rubbas. En del invasiva arter medför hälsoproblem såsom allergier och hudskador. Andra kan vara bärare av parasiter och sjukdomar som kan smitta människor och andra arter.

Några välbekanta exempel på sådana arter är jätteloka, signalkräfta och spansk skogssnigel.

Olika regler för olika arter

EU har tagit fram en förteckning över de mest invasiva främmande arterna och sedan 1 augusti 2018 finns det svenska regler som kompletterar EU-förordningen. De innebär bland annat att ansvariga myndigheter kan få tillgång till privat mark för att utföra bekämpningsåtgärder, samt att det som redan är förbjudet enligt EU-lagstiftningen är straffbart.

Här hittar du EU-förteckningen över invasiva främmande arter

Länsstyrelsen är den myndighet som ansvarar för att bekämpa invasiva främmande arter, och som inom sitt län svarar för tillsyn så att reglerna efterföljs. Länsstyrelsen kan delegera ansvaret till kommunen.

Varje markägare ansvarar för bekämpning på sin egen mark.

Vad gör Östra Göinge kommun

Inom Östra Göinge har vi särskilda behandlingsplaner på arter som Jättelokan, (Heracleum mantegazzianum) och Parkslide, (Reynoutria japonica).

Dessa arter ser vi som särskilt skadliga.

Jätteloka

Jätteloka

Jätteloka. Klicka på bilden för att förstora den.

Jätteloka är en invasiv växt som ska bekämpas. Lokan är giftig och kan ge skador på huden som liknar brännskador. Det är vanligt att Jätteloka förväxlas med flera likande växter, till exempel Björnloka, Kvanne eller andra stora flockblommiga växter. Jätteloka, som blir 2-4 meter hög, är dock mycket större än sina svenska släktingar.

Bekämpning av jätteloka ska skötas av den som äger eller sköter marken som jättelokan växer på. Bekämpning bör ske två gånger per år och bestånd under minst 5 år i följd. I först hand sker bekämpning mekaniskt eller termiskt (hetvatten) eller betande djur. Bekämpningsmedel skall användas med stor försiktighet.

 

Parkslide

Parkslide

Parkslide. Klicka på bilden för att förstora den.

Parkslide omfattas idag inte av den lagstiftning som rör invasiva främmande men eftersom den är mycket invasiv rekommenderar Naturvårdsverket att man avstår från att plantera den och försöker förhindra att den sprider sig om man har den på sin mark.

Vid bekämpning av arten krävs ofta en kombination av flera metoder för att få effekt. En kombination av skördande av växtens ovanjordsdelar följt av täckning med markduk och slutligen täckning med ett 30 cm lager jord eller grus kan möjligen lugna ner växten. Det görs enklast när plantan fortfarande är liten. Undvik grävning och rotkapning då det finns risk att nya skott skjuter upp.

 

Vad kan jag som privatperson göra?

Rapportera

Rapportera dina fynd av Jätteloka och andra invasiva främmande på Naturvårdsverkets hemsida.

Du kan även rapportera till Artfakta som är utvecklad av SLU Artdatabanken.

Det är till stor hjälp att veta var invasiva arter finns, för att kunna begränsa spridning, påbörja bekämpning och övervaka hur de sprids

Plantera med eftertanke

När du väljer växter till trädgården eller en trädgårdsdamm, var försiktig så att du inte planterar en art som är invasiv. Du riskerar då att få ett problem som består i många år och blir dyrt att bekämpa. Många invasiva växter som orsakar problem har kommit i Sverige som prydnadsväxter och spridits från trädgårdar och odlingar. I takt med att klimatet förändras kan nya arter börja spridas ut i naturen.

Tänk på att

  • Arter sprids lätt utmed vattendrag och kan till exempel bilda växtmattor nedströms en trädgårdsdamm.
  • Undvik att lägga växtavfall från invasiva arter på komposten. Lämna istället avfallet till din lokala återvinningscentral eller bränn upp det, så sprider du inte frön och rotdelar till nya platser.
  • Efter hantering av invasiva arter, rengör redskap och handskar från frön och växtdelar innan du använder dem någon annanstans.
  • Välj inte arter med hög risk att bli invasiva till din trädgård. I riskzonen är arter som är svåra att ta bort eller som lätt sprider sig.

 

Hantera växtavfall säkert

Att bekämpa invasiva arter i tidigt skede är avgörande för att begränsa spridning. Många invasiva arter är dock svåra att bekämpa och sprids lätt vid hantering och bekämpning.

Växtavfall från spridningsbenägna invasiva arter måste ske med stor försiktighet. Till exempel kan små växt- och rotbitar från parkslide växa upp till nya plantor. Även jättebalsamin är lättspridd, eftersom dess frukter spricker upp explosionsartat vid beröring och frön slungas iväg i genomsnitt fem meter från plantan. Kontakta din lokala återvinningscentral för information om hur de tar emot avfall från invasiva arter.

Tänk på att

  • Tidig upptäckt och åtgärd direkt är bästa sättet att lyckas bekämpa invasiva arter.
  • De flesta invasiva arter bekämpas med bäst effekt före blomning och innan fröspridning.
  • Under transport och hantering av växterna är risken för spridning som störst. Var noggrann och se till att varken frön eller växtdelar kan komma ut i naturen under transporten. Slutna kärl eller säckar är lämpligast. Transportera inte växter eller jord oinpackat på en öppen släpkärra.
  • Lägg inte invasiva arter på komposten, varken hemma eller på återvinningscentraler.
  • Töm inte ut akvarieväxter i sjöar, dammar eller vattendrag.
  • Lämna inte kvar jordmassor med växtdelar och frön på platsen när du bekämpat ett växtbestånd. Frön från t.ex. blomsterlupin kan ligga i jorden i tiotals år och sedan ta fart och gro.
  • Är du osäker på om jord eller växtavfall innehåller rester av invasiva arter? Lämna det då till återvinningscentralen som växtavfall från invasiva arter.
  • Om du inte kan lämna växtavfall från invasiva arter till din lokala återvinningscentral, bör avfallet förbrännas. Minimera transport och hantering.

 

Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer om hur just du kan göra för att undvika att sprida dessa arter. Där kan du även ladda ner en folder.

Titta gärna på filmen från Naturvårdsverket

Läs mer om invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets webbplats

Andra arter

Andra arter som du som medborgare och markägare i Östra Göinge bör se upp med är: Sprängört (Cicuta virosa) och Gul Skunkkalla (Lysichiton americanus)

Sprängört (är inte upptagen som invasiv men dess giftighet och ökade förekomst kring Tydingesjön gör att vi vill omnämna den i detta sammanhang). Vid hantering av sprängört ska man använda handskar och tvätta händerna noga efter kontakt med växten.

Sprängört

Sprängört. Klicka på bilden för att förstora den.

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla. Klicka på bilden för att förstora den.

 


Hittade du inte vad du sökte?