Kyrkor

Broby kyrka är byggd 1932. Den gamla kyrkan brann 1930 och på dess grund byggdes dagens kyrka som arkitektoniskt fick ett gammaldags utseende.

Interiört är kyrkan stram och stilren. Inventarier och möbler är få. En orsak till detta är att lågorna tog det mesta när den gamla kyrkan brann. Det vackra kyrkoskåpet i ek är dock ett undantag.

Skåpet är tillverkat av delar från den medeltida kyrkans altarbord och predikstol som såldes på auktion när denna revs 1870. Skåpets fyra dörrar pryds av varsin evangelist med attribut. Dörrfyllningarna, krönfigurer, och de fyra sidokolonnerna kommer från predikstolen medan skåpets gavlar har suttit på altarbordets framsida.

Kyrkans dopfunt är av kalksten från Ignaberga och köptes i samband med att den nya kyrkan byggdes efter branden 1930.

emmislk3

Emmislövs kyrka, från slutet av 1100-talet, domineras av de vackra kalkmålningarna i långhusets valv och i korets bägge valvtrappor.

Under flera århundraden doldes dessa vackra målningar, som skapades av den berömda Vittskövlegruppen redan runt 1460. Målningarna upptäcktes vid en restaurering på 1950-talet.
Då togs också de bägge romanska rundbågade fönstren ovanför altaret fram, något som gör Emmislövs tegelbyggda kyrka smått unik. Kanske är detta landets äldsta tegelbyggnad.

Kyrkans förnämsta föremål är nattvards-kalken från 1530, Skånes äldsta bevarade silverföremål.

glimkGlimåkra kyrka, som byggdes 1838, saknar torn och spira. Enligt sägnen beror det på att trollen i Trollabackarna ville få tyst på oljudet från kyrkklockorna genom att kasta sten. Till sist lyckades de med detta och då slogs tornet och spiran av. Verkligheten är dock betydligt mindre dramatisk.

När den nya kyrkan byggdes mellan 1838 och 1842 tog pengarna helt enkelt slut. I stället fick kyrkan ett enkelt platt tak.

Både på den norra och södra väggen som flankerar altaret finns vackra glasmålade fönster. Det norra fönstret föreställer Jesus när han välsignar barnen och Emausvandrarna är motiv på det södra fönstret. Båda glasmålningarna är gjorda av konstnären Anders Nilsson 1918.

Predikstolen är mycket ovanligt placerad ovanför altaret. På 1940-talet ville man riva den gamla predikstolen och bygga en ny till vänster om altaret men som väl var blev detta aldrig av.

Nedanför det norra fönstret finns den lilla vackra dopfunten i trä. Den är gjord av en bildhuggare Johan Menschefver som skall ha bott i Göinge på 1620-talet. Över dopfunten finns också en ängel fäst i taket. Den är väldigt gammal, kanske kommer den från den medeltida kyrka som fanns där dagens kyrka ligger.

Bland inventarierna är även nattvardskalken och sockenbudstyg från 1600-talets senare hälft värda nämnas.

grytk

Gryts kyrka uppfördes omkring 1200 och mycket av det gamla finns bevarat. Kyrkan är uppförd i romansk stil och bestod ursprungligen av ett smalt, brett västtorn, långhus, kor och absid. Den byggdes av fältsten i granit och är vitkalkad.

Kyrkan är antagligen ritad och uppförd av en lärjunge till någon av mästarna vid Lunds domkyrkas byggnadshytta. Gotiska stjärnvalv slogs i långhuset i mitten av 1400-talet.

Tornet är från ca 1500. På sydsidan fanns tidigare ett vapenhus troligen byggt under 1300- eller 1400-talet.

Vapenhuset revs 1869 och materialet användes till att bygga sockenstugan, som står strax utanför kyrkogårdsmuren och idag rymmer ett kyrkomuseum.

Under senare hälften av 1700-talet uppfördes ett gravkapell i den norra delen av långhuset. Det var Betty Jennings, innehavaren av Wanås, som lät uppföra det. Under golvet vilar Betty Jennings och ytterligare fem medlemmar av hennes familj. Kapellet används av ägarna till Wanås när de besöker kyrkan.

Altaruppsatsen går i barockstil och är daterad 1636. Predikstolen från mitten av 1600-talet är rikt skulpterad med bilder föreställande Jesus och de fyra evangelisterna.

I kyrkan finns två dopfuntar. Den yngre i ek är samtida med altaret. Den äldre dopfunten i sten är medeltida och återbördades till kyrkan 1959 efter att ha varit på avvägar i trehundra år.

I tornet finns två kyrkklockor. Den stora blev omgjuten 1708 och 1762. Den lilla är gjuten i Jönköping 1801. Orgeln byggdes 1837 av P. Z. Strand.

Kyrkogården omges av en medeltida mur med stigluckor, vilket är ovanligt idag. Kyrkan ligger intill ett järnåldersgravfält och de flata stenarna som kröner muren är delvis hämtade därifrån.

hjarsask

I Hjärsås medeltida kyrka skildras genom unika målningar i kortaket både himmel och helvete. Där avbildas döden och dödsriket, samt hur människor renas i skärselden.

Men även himmelriket skildras i form av den himmelska staden där de saliga välkomnas av en basunblåsande ängel.

I drygt två hundra år var dock de unika kormålningarna dolda. De kalkades nämligen över efter den stora branden i Hjärsås 1696 som ödelade nästan hela byn. I slutet av 1800-talet skrapades kalken av från kormålningen och domedagscenen från början av 1500-talet blev åter synlig.

På kyrkans södra yttervägg finns unika målningar och vackra tegelorneringar. I minneslunden finns ett handhugget och handpolerat diabasklot, tillverkat av Evald Johnsson, som är hela Stenrikets symbol.

knislingek

Knislinge kyrka, som uppfördes i början av 1200-talet, är vida känd för sina medeltida målningar. Alla valv i såväl långhus som kor är fyllda av vackra målningar i milda färgskalor.

Helgon, biskopar, apostlar, demoner och dekorativa växtornament skapar ett gyllene skimmer som fyller kyrko-rummet. De äldsta takmålningarna är från tiden då kyrkan byggdes. Två ärkebiskopar, livsträd och delfiner tillhör de äldsta motiven.

De yngre motiven i kor och långhus är från mitten av 1400-talet.

Kyrkans äldsta klenod – dopfunten – är lika gammal som kyrkan och räknas till ett av den så kallade Knislingemästarens främsta verk. Den är huggen i sandsten och på dess överdel skildras Jesu födelsehistoria. Altaret är från 1600-talets första hälft och predikstol och läktarmålningar är daterade till 1748. Klockorna göts 1728 respektive 1781.

kviingek

I Kviinge kyrka, som byggdes i början av 1200-talet, finns många skatter. Anna Krabbegårds brudkrona skänktes till kyrkan 1941 och i den har många Göingetöser skridit till altaret.

Predikstolen är med sin rika ornamentering en konstskatt. Här blickar de fyra evangelisterna och de fem kardinaldygderna ner på församlingen.

Storklockan är gjuten 1631 men har fått gjutas om 1732 och 1904. Om inte klockaren ringde klockan på samma sätt varje gång sprack nämligen klockan och tonen blev falsk.

sibbhk

Sibbhults kyrka är kommunens yngsta kyrkobyggnad. Mitt under brinnande världskrig byggdes den lilla enkla träkyrkan. Då var metall en bristvara och klockan göts på licens med löfte om att staten kunde smälta ner den om metallen behövdes för Sveriges försvar.

Kyrkans utformning är en spegling av samhället Sibbhult som utvecklades till ett industrisamhälle under slutet av 1800-talet. Grundstenarna var skogsbruk, stenbrytning och glastillverkning.

Kyrkan är ritad av slottsarkitekt Knut Nordenskjöld som föreslog en enkel och stilren träkyrka, vilket också blev vad som uppfördes sommaren 1942. Interiört är Sibbhults kyrka stram och enkel. Här saknas renässansens och medeltidens överdåd av dekorationer. Den enkla och rena stilen skänker rummet stillhet.

Kyrkans yttre är lika enkelt och stilrent som interiören. Den lilla träkyrkan är dock byggd med den äldre tidens kyrkor som förebild. Därför känns det ändå som att komma in i en traditionell kyrka. Allt från bänkrader, predikstol, dopfunt till altare har de äldre kyrkornas utsmyckningar som förebilder men i en stramare stil utan överdåd.

 


Hittade du inte vad du sökte?