Indragning av resurser i skolan

Synpunkt (sammanfattning)

Östra Göinge kommun går ut med att de satsar på skolan. Vad är det man satsar på? Att rusta upp klassrum och satsa på mobilisering är bra, absolut, men det ökar inte måluppfyllelsen i skolan. Genom att öka/behålla resurserna på skolan minskar vi risken för att eleverna inte klarar av skolan. Vi som arbetar i skolans värld ställer oss frågan hur det kan vara så att man varslar samtliga lärarassistenter på Göingeskolan i Broby, med argumentet att man saknar 1,2 miljoner i budgeten? Samtidigt skriker skolorna efter mer vuxna i skolan. Varje elev har en elevpeng som staten betalar ut till kommunerna och då menar kommunen att försvinner det elever försvinner också resurserna. Borde det självklara inte vara då att kommunen går in och stöttar upp med pengar så att eleverna som går kvar kan få den hjälp och stöttning de behöver? Det är ju inte så att det automatiskt är de elever som slutar som behöver resurs, de andra som finns kvar då? Ska de få lida för att kommunen tar bort resurser? Det är just de barnen som har det tufft, som kämpar varje dag för sin utbildning som nu inte får någon stöttning överhuvudtaget. Enligt lärarförbundets skolrankning (https://www.lararforbundet.se/basta-skolkommun/2020/ostra-goinge) har Östra Göinge placeringen 212 av 290 i resurser till undervisning och 234 av 290 i placering på lärartäthet. Samtidigt hamnar vi på plats 63 av 290 godkända elever och 36 av 290 fullföljd gymnasieutbildning. Detta är med nuvarande resurser och personal i skolan. Detta vill man alltså dra ner på. Det är väl också självklart att vi vill ha en attraktiv skola och att bygdens barn ska gå i skolan i vår kommun? Men varför är det då så att föräldrar inte vill sätta sina barn i våra skolor? Jo, för att det bara är ekonomin som styr i kommunen och man tar bort resurser i skolan. Är detta att satsa på framtidens skola?

Svar (sammanfattning)

Synpunkten kring skolan som kommit in berör såväl förvaltningen som politiken. Kommunstyrelsens vice ordförande svarar på det som berör politiken, rektorn svarar på hur denne organiserar sin personal.

Svar från Daniel Jönsson (kommunstyrelsens vice ordförande):
I över 20 års tid har skolresultaten legat på samma låga nivå i Östra Göinge. Mobiliseringen för skolan innebär att den trenden måste brytas och att kunskaperna måste öka. Det är tyvärr lätt att hamna i en diskussion kring resurser när man diskuterar skolan, även om forskning inte ser en sådan koppling. Det är betydligt svårare att fundera över skolans innehåll och att utveckla undervisningen. Men jag tror ändå att det är den vägen vi måste gå om vi på allvar vill höja resultaten. Vad gäller elevpengen så får skolorna en elevpeng för varje elev. Elevpengen i Östra Göinge har inte sänkts utan ligger fast. Skulle eleven i fråga ha behov av ytterligare resurser kan detta ge en ökad elevpeng genom olika insatser, exempelvis via elevhälsan. En snabb utblick till omkringliggande kommuner visar på en situation med stora besparingar. I Östra Göinge har vi inte några besparingskrav på skolan och skolorna får dessutom full kompensation för löne-, pris – och hyresökningar. Däremot har statliga schablonersättningar för nyanlända minskat, något Östra Göinge inte råder över. Vidare har även antalet elever på vissa skolor minskat. Varje skola får betalt för det antal elever som går på skolan, ett resursfördelningssystem som de allra flesta kommuner arbetar utifrån.

Svar från Robert Dirksen (rektor):
Det ingår i rektors uppdrag att organisera skolan med de medel som tilldelas. Vid slutet av året ska det inte vara ett underskott. Skolan är en föränderlig verksamhet, elevantalet är inte konstant. När antal elever blir färre än budgeterat kommer det att påverka budgeten negativt och ett kommande underskott måste åtgärdas. Vi är redan återhållsamma med våra inköp av läromedel, här finns inte mycket att bespara. Den största kostnaden är personalkostnader. En konsekvensanalys är gjord och denna samverkades. Vid tjänstefördelningen inför läsåret 2021/2022 har vi skapat möjligheter för en schemaläggning som innebär förstärkning vid så många tillfällen som möjligt, det vill säga två lärare i klassrummet. Detta med stöd i kollegial samplanering och sambedömning. Tre pedagoger kommer att få största delen av sin undervisning schemalagd i just den särskilda undervisningsgruppen (elever i behov av särskilt stöd).

Diarienummer
KS 2021/01294
Typ av synpunkt
Klagomål
Synpunkten inkommen
2021-06-09
Svar lämnat
2021-06-16
Handläggare
Robert Dirksen (rektor), Rektor/Daniel Jönsson (kommunstyrelsens vice ordförande)

Hittade du inte vad du sökte?