Arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och homofobi i Östra Göinge

Jag känner inte igen Östra Göinge längre. Den öppenhet, generositet och vänlighet som brukar prägla våra samhällen finns inte kvar i samma utsträckning som tidigare. Istället präglas tonen i samhället av rasism, homofobi och elaka kommentarer. Detta finns öppet ibland oss, men jag hör aldrig att våra politiker pratar om det. Den vardagsrasism som vi hör och ser runt om i våra samhällen, på skolor, på idrottsplatser och allmänna platser måste stoppas. Vi måste agera och reagera och här har politiken ett enormt ansvar! Vad gör politiken för att jobba mot dessa problem?

Från den politiska ledningens sida är dessa frågor mycket viktiga för att vi ska ha ett hållbart samhälle. Vi har till stor del välfungerande rutiner för att förebygga kränkande behandling och för att skapa trygghet ute på våra skolor. Genom att vi arbetar systematiskt med normer och värden på våra skolor kan vi sätta in rätt åtgärder och följa upp och förbättra. Det skapar också en tydlighet och trygghet för elev, vårdnadshavare och personal vad som händer och vilka åtgärder som sätts in. Skolorna arbetar förebyggande på olika sätt, men gemensamt är ett aktivt värdegrundsarbete, under hela skoldagen inte minst på raster kopplat till organiserade aktiviteter. Vi har olika professioner på skolor såsom socialpedagoger, skolkuratorer, skolsköterska och lärare som samarbetar kring det förebyggande arbetet. Skolorna arbetar aktivt med att öka elevernas förståelse för att ”skojbråk” inte är acceptabelt. Det leder ofta till kränkningar där glåpord som först var på skoj eskalerar och tas på allvar och blir kränkande. Kommunen har ett relativt stort inflöde av kränkningsanmälningar i grundskolan och de minskar inte över tid. Detta kan dock inte ses självklart som negativt utan snarare om en låg tolerans mot kränkningar och en ökad medvetenhet om skolans skyldighet att anmäla, utreda och åtgärda. Skolinspektionen lyfter i sin rapport att de ser att verksamheterna arbetar framgångsrikt med trygghetsfrågan. I enkäter från förskola, grundskola och fritidshem framkommer att barn och elever känner sig trygga i verksamheterna. Här syns inga större skillnader mellan pojkar och flickor. Självklart är det centralt att sträva efter 100 % trygga barn och elever och därför fortgår värdegrundsarbetet på olika sätt. Vi gör redan många insatser men såklart måste vi hela tiden följa utvecklingen och bli ännu bättre.