Positiv trend för årskurs 9 i Östra Göinge

Meritvärdet ökar, fler elever klarar kunskapskraven och andelen behöriga till yrkesprogrammen ökar – det visar Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Regioner.

Resultatet i Öppna jämförelser för grundskolan baseras på meritvärde, behörighet till gymnasiet och andel elever som klarar kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9. Vi ser att vi närmar oss de nivåer vi hade innan vi fick en stor inflyttning, ofta av elever med kort svensk skolgång. – En mängd insatser har gjorts under de senaste åren och vi ser idag en organisation som stabiliserat sig och har förutsättningar för att fokusera på undervisningen och kunskapsuppdraget, säger Daniel Jönsson, vice ordförande i kommunstyrelsen samt ordförande i Resultatutskottet.

Resultaten visar att kommunens kompensatoriska uppdrag har varit framgångsrikt. Utifrån SKRs modell* är kommunens förväntade värde att 70,4 % av eleverna ska nå gymnasiebehörighet. Det verkliga resultatet hamnade på 78,2 %. När det gäller andelen elever som förväntades nå kunskapskraven i alla ämne är skillnaden + 6,5 % och landar därmed på 67,8 %. För båda dessa nyckeltal tillhör kommunen de 25 % av kommunerna i landet som har bäst värde i förhållande till de andra kommunerna.

– Östra Göinge kommun är och har länge varit en kommun med socioekonomiska utmaningar. Vi måste säkerställa att det sker en utveckling av resultaten utifrån de villkor som finns i vår kommun. Progression är därför något som vi har diskuterat mycket i Resultatutskottet. Dessa värden blir därmed extra viktiga då de visar att vi har lyckats kompensera för elevers olika förutsättningar, fortsätter Jönsson.

En annan positiv utveckling är att pojkars behörighet till gymnasiet samt måluppfyllelse i alla ämnen har ökat och nu ligger i nivå med andra pojkar i riket. Fortfarande har dock flickorna ett högre meritvärde i kommunen. – Jag ser mycket positivt på att pojkarna lyckas allt bättre, en fråga som vi belyst i vårt analysarbete kring utmaningsområdet Kunskap och kompetens. Vårt fokus kommer även fortsättningsvis att vara att våra verksamheter ska möta och utmana alla våra elever – oavsett kön, behov eller bakgrund – så att alla når så långt de kan utifrån sina förutsättningar, avslutar Daniel Jönsson.

* SKR räknar i sin modell fram ett resultat där en kommun kan förvänta sig vara utifrån sina socioekonomiska förutsättningar. Det är en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner, baserad på invånarnas behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år i Sverige), föräldrars utbildningsnivå, kön samt andel elever med okänd bakgrund. Värdet avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda.