Östra Göinge kommun i ”ängsskola”

Vad är en äng? Hur värnar vi om den biologiska mångfalden och hur anlägger vi en ”äng” i staden? Det var frågor som politiker och tjänstepersoner fick svar på under gårdagens seminarium om ängar.

Föreläsare var Sven Jensén, ekolog och ordförande Skånes hembygdsförbund, och Ingvar Nilsson, ekolog och ledamot i Göinge slåttersällskap. Dagen började med föreläsning på kulturhuset för att sedan övergå i en workshop utomhus.

Kortklippta gräsmattor i parker och trädgårdar har sedan flera år tillbaka blivit norm i vårt samhälle och fyller flera viktiga funktioner, allt från att vara ljuddämpande och vattenavvisande till att vara ytor för lek och socialt umgänge. Men baksidan är att de även bidrar till att artrikedomen försvinner. Gräs som klipps ofta hinner sällan blomma, vilket i sin tur leder till att blomälskande insekter som humlor och bin söker sig någon annanstans. De kortklippta gräsmattorna är till och med så artfattiga att forskare har börjat kalla dem för ”gröna öknar”. Därför pågår på många ställen runt om i landet försök att ersätta vissa av dessa kortklippta ytor med blomsterrika gräsmarker istället. Något som, enligt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, skulle gynna både biologisk mångfald och ekonomi.

– Vi behöver ta vara på artrikedomen. Blir förhållandena ogynnsamma för en art så försvinner den. Och försvinner en art så försvinner efter ett tag även den som livnärde sig på den förra, och så vidare, säger Sven Jensén.

I Östra Göinge kommun har nu ett visst antal områden identifierats som har potential för att kunna utveckla en rik fauna.

– Att värna om den biologiska mångfalden här i Skånes gröna hjärta känns som en självklarhet och är ett långsiktigt arbete eftersom ängsmarker inte skapas över en natt. Jag vill rikta ett stort tack till alla våra eldsjälar som delar med sig av sin kunskap om ängsmarker och dess påverkan på den biologiska mångfalden, säger Patric Åberg (M), kommunstyrelsens vice ordförande.

Det finns också en kostnadsbesparing för en kommun att hämta i att låta bli att klippa vissa gräsytor. Gräsmattor är dyra att underhålla och landets alla kommuner spenderar tillsammans flera miljarder per år på klippning och omvårdnad av all gräsmark i våra städer.

Hur är det med ängsmarker och fästingar?

En vanlig kritik är att ängsmarken ser ”skräpig” ut och oron över att fästingar uppehåller sig i det höga gräset ligger nära till hands.

-Ja, oron för fästingar är något man ofta hör i dessa sammanhang. Men fästingar kommer inte bara för att du slutar klippa gräset. De kommer med ett värddjur, som till exempel rådjur, hare och kanin. Så om du har en trädgård där du ofta har vilda djur på besök kan fästingarna lika lätt dyka upp där, säger Ingvar Nilsson.