Lärmiljöanpassningar i förskolan gynnar alla barn

På Smedjebackens förskola i Sibbhult har personalen inriktat sig på att skapa en förbättrad lärmiljö med fokus på hur den bättre ska inkludera barn med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Tack vare ett erfarenhetsutbyte med kommunens anpassade grundskola och samarbete med centrala barn- och elevhälsan fick arbetet en extra skjuts och den förbättrade lärmiljön har visat sig gynna förskolans alla barn.

Utvecklingsarbetet på förskolan i Sibbhult påbörjades på grund av ett ökat behov av en mer tillgänglig och inkluderande miljö – som på ett bättre sätt stödjer i lärandet och ger bättre förutsättning för återhämtning och utveckling.

Ungefär samtidigt sjönk förskolans barnantal till den nivån att fem avdelningar kunde bli fyra.

Rektorn Malin Winther visar runt på förskolan. Här vid en ny resursavdelning som kan användas av alla för avskildhet.

– Istället för att ha färre barn per avdelning valde vi att använda en av avdelningarna som en resursavdelning, där vi fokuserat på att intryckssanera med noga utvalt material, olika bildstöd samt med återhämtningsplats. Här undervisar vi både enskilt och i mindre grupp, säger rektor Malin Winther.

Erfarenhetsutbyte – en ögonöppnare

Efter att den egna personalgruppen vänt och vridit på utmaningar och lösningar kontaktade Malin även den anpassade grundskolan Vita skolan i Knislinge, som bjöd in till ett studiebesök.

– På Vita skolan har man arbetat med tillgängliga lärmiljöer länge, så det var verkligen givande att ta del av deras erfarenheter och tips. Det blev så tydligt att förändringar hos oss var nödvändigt, säger Malin.

Ett barns schema med aktiviteter som hen gillar extra mycket.

Förändringarna som sedan dess genomförts är bland annat skapandet av individuella dagsscheman för barnen med extra behov. Schemat visar dagens innehåll och innehåller stunder där barnet får avskildhet tillsammans med en pedagog eller med en liten grupp barn.

– Det här är dels ett sätt att möjliggöra tillgänglig undervisning för barnen med särskilda behov, samtidigt som hela barngruppen gynnas av de nya strategierna, förklarar Malin.

Lärande inom organisationen

Under de inledande diskussionerna om att göra förskolans lärmiljöer mer tillgängliga blev Malin även tipsad om att Christina Olander, en av speciallärarna vid kommunens centrala barn- och elevhälsa, har särskild kunskap om barn med autism och bemötande.

– Jag kontaktade Christina som tackade ja till ett samarbete med oss på Smedjebackens förskola. Målet var att utveckla en tydligare och mer inkluderande miljö som stödjer undervisningen samt att förbättra pedagogkompetensen. Christina har observerat, handlett och varit vägledande i att förbättra rutiner, strategier och struktur samt material kopplat till undervisningen, berättar Malin.

Utvecklat teckenstöd – en resurs för alla

Även förskolans arbete med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) har utvecklats genom framtagande av situationsböcker och bildknippen som pedagogerna kan bära med sig.

Situationsbok för måltider.

Stöden med bilder för specifika dagliga rutiner eller aktiviteter hjälper alla barn, som ännu inte har språket med sig, att göra sig förstådda och vara delaktiga.

– Allt som vi gör för barnen med extra behov gynnar alla barn, säger förskolläraren Cissi Olofsson och fortsätter:

– För barn är bilder ibland lättare att komma ihåg än ord. Vi använder oss även av TAKK för att förstärka den talade kommunikationen. Det finns många studier som visar att det här sättet främjar språkutvecklingen hos alla barn.

När Malin och Cissi visar runt i förskolans lokaler förklarar de hur den nya resursavdelningen är tänkt att vara mer avskalad och lugn. De visar även olika platser för en stunds avkoppling och återhämtning, som finns på alla fyra avdelningar.

Förskolläraren Cissi Olofsson visar vilka olika teckenstöd som förskolan använder.

– Ja, de här små kojorna är återhämtningsplatser där barnen kan gå in och få vara lite enskilt eller med en kompis. Man kanske vill lyssna lite på musik, leka eller läsa något i lugn och ro. Personalen berättar att även om återhämtningsplatserna är nya så har de tagits emot väl och används flitigt, säger Malin.

Göingemodellen – ett vinnande arbetssätt

Malin Winther berättar om hur både personalens intresse för utveckling och närheten till kollegor i organisationen spelat en stor roll i framgången på Smedjebackens förskola.

– Alla har varit delaktiga och engagerade! Det har varit ett stort fokus på att det här ska bli riktigt bra, vilket det också har blivit med facit i hand.

De positiva effekter som personalgruppen noterat är:

• Minskad stress hos det enskilda barnet och i barngruppen
• Bättre och mer kommunikation, både barn till barn och barn till pedagog
• Mer effektiv och kvalitativ undervisning kopplat till individnivå med mål och syfte
• Utökning av undervisning i mindre grupp i vår resursavdelning
• Progression inom lekkompetens, det sociala samspelet och språkutveckling
• Vårdnadshavare upplever och återkopplar om en positiv utveckling hos sitt barn
• Ökad förståelse och kompetens hos personalen
• Bättre samarbete hos personalen, ökad samsyn i personalgruppen

– Att vi sedan vänder oss till vår egen organisation och tar vara på den kunskap som redan finns är Göingemodellen i ett nötskal! Det är fantastiskt att vi kan ses i olika sammanhang, prata utvecklingsarbete och koppla ihop olika kompetenser inom kommunen, avslutar Malin.

En av förskolans flera återhämtningsplatser.