Både gas och broms i förslag till mål- och resultatplan för 2025

Patric Åberg (M), kommunstyrelsens ordförande, Johan Persson, ekonomichef, och Merete Tillman, kommundirektör.

I juni 2024 kommer Östra Göinge kommunfullmäktige att fatta beslut om kommunens mål- och resultatplan för 2025 och de kommande åren. Förslaget, som möter både utmaningar och möjligheter, innebär förändringar i budgetmodellen och en anpassning till en förväntad minskning i befolkningen.

– Det är viktigt att vi fortsätter utveckla verksamheterna och byarna trots de ekonomiska utmaningarna, säger kommunstyrelsens ordförande Patric Åberg (M).

Ekonomiska förutsättningar

Östra Göinge har länge kämpat med en minskande befolkning. Efter Scanias flytt på tidigt 2000-tal följde en nedgång, som tillfälligt vände under flyktingkrisen men sedan 2021 återigen har sett en nedåtgående trend. Prognoser fram till 2027 visar på en fortsatt betydande minskning på grund av urbanisering, minskat flyktingmottagande och minskat barnafödande.

– Om befolkningskurvan, mot förmodan, planar ut behöver vi inte vidta lika drastiska åtgärder som vi nu ser ut att behöva, säger kommunstyrelsens ordförande Patric Åberg (M) och fortsätter:

– Under flyktingkrisen ökade vi mest i landet sett till invånarantal, och nu minskar vi mest, särskilt med tanke på att det föds få barn. Det här är avgörande för våra förutsättningar.

– Vi har redan börjat anpassa oss efter rådande läge. Besparingar på cirka 35 miljoner kronor genom nedskärningar och volymanpassningar har påbörjats, säger Johan Persson, ekonomichef.

År 2024 blir ett ekonomiskt utmanade år på grund av rådande omvärldsfaktorer och höga pensionskostnader, som dock kommer att minska från 2025. Personalomkostnader och inflation förväntas också minska, vilket ger kommunen vissa lättnader.

Förändringar i ekonomistyrningen

En förändring i budgetmodellen innebär att de stora centrala potterna som reserv till verksamheterna tas bort och istället fördelas direkt till respektive verksamhet. Detta för att öka den lokala styrningen och anpassningen till rådande förhållanden.

För att balansera ekonomin i verksamheterna och samtidigt fortsätta utvecklingen i kommunen har man identifierat specifika områden som där pengar omfördelas från centrala potter till verksamheterna:

• 10 miljoner kronor till gymnasieutbildning
• 10 miljoner kronor till Hälsa och omsorg som kompensation för övertagande av en verksamhet från Arbetsliv och stöd
• 15 miljoner kronor till Arbetsliv och stöd
• 25 miljoner kronor i reserv hos kommundirektören, som successivt kommer att minskas i takt med att befolkningen minskar och budgeten stramas åt

– Anledningen är att vi backar i verksamhetsrelaterade mål men går ändå ihop totalt sett i kommunförvaltningen. Genom att flytta ekonomistyrningen närmare verksamheterna kan vi bättre hantera de kärva tiderna vi står inför, säger Merete Tillman, kommundirektör.

Organisatoriska förändringar inkluderar att socialpsykiatrin flyttas från Hälsa och omsorg till Arbetsliv och stöd och LSS-handläggningen flyttas från Arbetsliv och stöd till Hälsa och omsorg.

Prioriteringar och investeringar

På grund av nödvändiga VA-investeringar, kommer kommunens investeringskostnader vara högre än tidigare. Andra pågående och planerade projekt som inte bromsas inkluderar lekplats i Broby, kunskapscentrum i Glimåkra, ombyggnation av Glimåkraskolan samt GC-vägen mellan Hjärsås och Knislinge.

I Broby fortsätter även den pågående utvecklingen av Lindgården, där Lindgården blir kommunens tredje särskilda boende som genomgår en totalrenovering och anpassning för att möta framtiden. De här kostnaderna hanteras dock inte inom kommunens budgetram, då det drivs av föreningen Göingebygdens Trygga hem. Däremot kommer kommunen ta över driften från och med hösten 2024.

– I tider som dessa väcks en viss kreativitet vilket resulterar i utveckling. Digitalisering är ett högaktuellt område där vi kommer vinna framtida fördelar genom att vara drivande nu, säger Patric Åberg (M) och fortsätter:

– Blickar vi bakåt ser vi hur värdefullt det var för oss att genomföra stora energieffektiviseringar för ett par år sedan. Det är ett bra exempel på hur rätt investeringar kan minska kostnader på lång sikt.

Sänkt finansiellt mål

Kommunens finansiella mål för åren 2025–2026 sänks från ett resultat på 2 procent till ett resultat på 1 procent. Sänkningen görs som en åtgärd för att hantera de kommande åren som kräver omstruktureringar innan budgeten är i balans.

– Vi behöver dra i bromsen, men inte mer än att utveckling i verksamheter och i byarna kan fortsätta, säger Patric Åberg (M).

– Det behövs styrfart framåt, samtidigt som vi är flexibla och kan ställa om. Ett bra resultat är avgörande för hur väl kommunen navigerar genom dessa utmanande tider, avslutar Merete Tillman.

Från år 2027 återgår det finansiella målet till 2 procent.

När den reviderade mål- och resultatplanen för åren 2024-2027 antagits av kommunfullmäktige publiceras den här.