Vårdplanering för anhörig

Vår far var inlagd på CSK på grund av kraftig infektion. Vi bad om vårdplanering innan utskrivningen på grund av mycket försämrade skick men fick samtal av en biståndshandläggare att han var utskrivnings klar. CSK hade skrivit att han var pigg men behövde stöd av personal. Jag förklarade för biståndshandläggare att vi träffade honom kvällen innan och då kunde han inte stå, gå eller larma. Hon hävdade att det var CSK bedömning som skulle gälla och att han skulle hem. Ingen vårdplanering alls. Pappa gick med rullator innan vistelse på CSK. Han klarade inte sitta, göra sina behöv eller dricka och äta själv. Han behövde akut boende och det gick inte att lämna honom själv. Biståndshandläggare stängde av telefonen och svararen så att hon inte var anträffbar förrän klockan 11:00 dagen efter. Vi är besvikna och ledsna på denna oproffsiga behandlingen. Vad hade hänt om han inte haft anhöriga som har pratat för honom när han inte kunde själv?

Den inkomna synpunkten kommer att utredas i verksamhetens avvikelsesystem och synpunktslämnaren kommer att få ett individuellt svar när avvikelseutredningen är klar. Generellt gäller efter den lagändring som genomfördes året 2018 gällande utskrivningsklara från sluten vård att ytterst få vårdplaneringar genomförs på plats inom slutenvården. Det är slutenvården som avgör om det behövs en inneliggande samordnad individuell plan och kallar till en sådan om de anser att detta behov finns. Annars sker planeringen enligt följande: slutenvård, primärvård samt kommun delger varandra patientens behov genom kartläggning och annan informationsöverföring via systemet Mina planer. Handläggaren i kommunen har en kontakt med patienten och ibland närstående för att stämma av patientens uppfattning och önskemål. I ställningstagandet beskriver slutenvård, primärvård samt kommun vilka insatser som patienten kommer att få efter hemgång. Handläggaren fattar ett beslut gällande de SoL-insatser som är aktuella exempel, trygg hemgång, hemtjänst eller korttidsboende.