På Ekebackens förskola är den språkutvecklande lärmiljön närvarande i varje moment

Bild på upphängt alfabet.

Sedan våren 2021 arbetar Östra Göinge kommuns alla förskolor med språkutvecklande lärmiljöer för en likvärdig skola och alla barns lika möjligheter. Målet är att alla barn ska vara väl rustade för skolstarten vid sex års ålder. Sedan arbetets inledning är en av kommunens didaktiker öronmärkt för förskolorna, som ett bollplank för förskollärare, barnskötare och utvecklingspedagoger.  

Ekebackens förskola i Broby är en förskola med tre avdelningar som är belägen i en gammal missionskyrka på två våningar. Lokalerna är inte likt en traditionell förskola, utan här finns små rum och korridorer – en hemtrevlig men utmanande inomhusmiljö. Pedagogerna som arbetar på förskolan har varit med och gjort en spännande utvecklingsprocess för att skapa lärande, språkutvecklande och inspirerande lärmiljöer.

Pedagogerna har dels fått tillgång till tekniska hjälpmedel, dels fått möjlighet att fysiskt utforma avdelningarna med avgränsade rum med skilda syften som på olika sätt ska främja språkutveckling.

Bild på Lugna rummet.

Lugna rummet.

– Det finns ett rum som vi kallar för ”pedagogiska rummet”, där vi sparar dokumentering av mycket som barnen och vi har gjort tillsammans. Rummet är alltid tillgängligt för barnen och där kan vi gå in för minnas och prata om det vi varit med om. Barnen har fått vara med och bestämma mycket vad gäller utformningen på avdelningarna, som att vi ska läsa i ”det lugna rummet”, berättar Anna Norden, förskolelärare.

Bilder skapar självständighet

Vid ett fysiskt besök på Ekebacken är satsningen minst sagt märkbar med beskrivande bilder för precis allt som finns att göra och som ett förskolebarn kan tänkas vilja sysselsätta sig med. Utöver de pedagogiska bilderna arbetar förskolepersonalen bland annat med TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation).

Bild på bilder med TAKK-tecken.

TAKK-tecken används som komplement till tal och ökar självständigheten hos de barn som ännu inte kommit långt med språket.

– Det är ett sätt för barnen att öka sin självständighet. Vi förstärker ord med både tecken och bilder så att de barn som inte har kommit långt med språket ändå kan uttrycka sig, berättar Anna Norden, förskolelärare.

– Satsningen, som främst riktar sig till nyanlända barn och barn som inte har svenska som modersmål, gynnar på så sätt alla barn på förskolan. Språkutveckling sker på den nivå där barnet befinner sig, förklarar Susanne Ellerström, didaktiker.

I förskolans hall hänger tygpåsar med böcker från biblioteket som föräldrarna kan låna med hem. Böckerna finns på flera språk.

– Vi kikar då och då i påsarna tillsammans med barnen. Det gör dem nyfikna, vilket leder till att de påminner sina föräldrar om att låna hem. Vi använder även en app som läser upp berättelser på olika språk. Genom appen kan vi hjälpa barn som inte har svenska som modersmål att utveckla sitt förstaspråk, vilket är en förutsättning för att komma vidare i det nya språket, berättar Agneta Jönsson, förskolelärare och utvecklingspedagog.

– Den största skillnaden för oss som jobbar på det här sättet är att vi har det språkfrämjande tänket med oss i allt vi gör. I de vardagliga momenten är vi idag mycket bättre på att sätta ord på det som vi och barnen är med om

Bakgrund

På uppdrag av regeringen ska Skolverket genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för barn och elever som är nyanlända eller har annat modersmål än svenska, för en likvärdig skola.

Uppdraget genomförs inom ramen för Skolverkets satsning ”Riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och elevers utbildning”, som pågår under tre års tid. Kommuner har möjlighet att ansöka om att delta i insatsen, vilket Östra Göinge kommun har gjort.

Arbetet på Östra Göinges förskolor pågår sedan mars 2021 till och med sommaren 2023.

Utvecklingsprocessen på Ekebackens förskola påbörjades redan 2020

Utvecklingsresan på Ekebackens förskola inleddes redan hösten 2020 med speed-dateing, där en ny rektor tillsammans med pedagogerna skapade en nulägesbild av verksamheten ur det pedagogiska perspektivet. Behov identifierades och man har sedan arbetat med utveckling genom kompetensutveckling och ett kollegialt upplägg.

 

Ett fokusområde har varit förskolans lärmiljöer, där pedagogerna mer medvetet började reflektera över deras syfte och hur språkstimulerande de var. Olika arbetsmetoder testades för att få till en bra pedagogisk och språkutvecklande lärmiljö inomhus – barnen delades in i olika grupper och avdelningarnas utformning ändrades.

Under vårterminen 2021 startade en utvecklingsprocess gällande pedagogiska lärmiljöer tillsammans med en konsult. Processen gav inspiration och stöd att skapa lärmiljöer som ger barnen möjlighet till ett fördjupat undersökande och utforskande. Kunskapen gällande språkutveckling och vilken betydelse som lärmiljön och materialet har för undervisningen utvecklades och pedagogerna fick möjlighet att beställa in nytt material till förskolan, vilket underlättade för att få till de språkstimulerande miljöerna som de önskade.

Bild på Anna Norden och Susanne Ellerström.

Anna Norden, förskollärare och Susanne Ellerström, didaktiker.

Processen fortsatte och kommunens ena didaktiker blev påkopplad.

– När Susanne kom in i bilden reflekterade hon tillsammans med pedagogerna och satte ord och begrepp på det dem redan gjorde. Detta hjälpte dem att koppla reflektionerna direkt till verksamheten. Hon fungerade även som ett bollplank och kom med tips och idéer för att utveckla verksamheten. Resultatet är mer reflekterande i vardagen och fler språkstimulerande stunder tillsammans med barnen. Enligt pedagogerna är de även mer närvarande och medvetna, jämfört med för två år sedan. Framsteg skapas genom samarbete på flera nivåer, det är detta som har bidragit till Ekebackens fina utveckling, säger Malin Winther, rektor.


Hittade du inte vad du sökte?