Handlingar och underlag

Om ni har bank-ID kan ni skicka in ärendet via e-tjänst, och då skapas automatiskt en ansökan eller anmälan efter vad du fyller i.

Saknar du bank-ID eller har skyddade personuppgifter går det alltid att göra ansökan eller anmälan på respektive blankett istället. Notera att om du har skyddade personuppgifter ska den lämnas fysiskt och får inte skickas in digitalt.

En situationsplan är en ritning som beskriver fastigheten övergripande från ett större perspektiv. Den redovisar i vanliga fall fastighetsgränser, befintliga byggnader och omgivningen.

Underlag för en situationsplan går att få tag på ett par olika sätt och har olika kvalité. Om det gäller nybyggnad av bostadshus eller större projekt krävs att en situationsplan utgår ifrån en nybyggnadskarta - denna går att beställa nedan.

För enklare åtgärder kan det räcka med ett utdrag från kommunens kartportal eller lantmäteriet. Detta gäller speciellt om åtgärden inte innebär någon avvikelse, eller placeras nära en fastighets- eller tomtgräns.

Fasadritningar visar på en byggnads exteriöra utseende. De görs i perspektiv vinkelrätt mot en yta och beskriver alla element som utgör en byggnads taktäckning, fasadmaterial, fönster- och dörröppningar. Du ritar med altaner, takkupor, skorstenar och ramper som syns.

Sektionsritningen är enkelt förklarat en genomskärning av byggnaden. Den görs genom byggnadens samtliga konstruktiva element och var snittet tas redovisar man i planritningen. Lämpligt är att göra det genom en byggnads öppningar, entréer eller vertikala transportytor är särskilt att föredra.

Det viktiga som framgår av sektionsritningen är bland annat takhöjden interiört i de olika rummen och takvinkel.

Ett komplement till situationsplanen är markplaneringsritningen. Denna förtydligar fastighetens användningar för marken runt en byggnad eller åtgärd, bland annat hårdgjorda ytor, plats för parkering, uppställning av sopkärl, dagvattenhantering med mera.

I samtliga ärenden krävs en kontrollplan. Den används för att identifiera moment i processen som bör verifieras och intygas för att minska risken för byggfel.

För enkla ärenden är det byggherren själv som tar fram förslaget till kontrollplan innan du får startbesked. Sedan verifieras punkterna löpande under byggprocessen och slutligen lämnas den verifierade kontrollplanen in, ifylld och underskriven, för att få slutbesked.

I större ärenden använder man en utomstående kontrollansvarig (KA) som tar fram ett förslag till kontrollplan, deltar vid arbetsplatsbesök och tekniskt samråd samt intygar kontrollpunkterna.

Kontrollplanen fastställs i ett beslut om startbesked. I anmälningsärenden, som direkt går till startbesked, krävs därför ett förslag till kontrollplan från början. För ansökningar (bygglov, rivningslov och marklov) är det inte obligatoriskt att skicka in kontrollplanen inför ett lov, men den kommer att behövas innan startbesked kan utfärdas.