Detaljplaner

Det är en kommunal uppgift att planlägga mark och vatten. Detaljplanen är ett verktyg för kommunen att förverkliga lokala politiska beslut om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelse ska utformas.

Varje detaljplan ska ge en samlad bild av hur kommunen tänker sig att marken inom planområdet ska förändras eller bevaras. Kommunen arbetar för att prioritera långsiktig hållbar planering med stor allmänytta över mindre planer med enskillda intressen.

En detaljplan ska upprättas när det ska byggas något nytt i eller nära en av kommunens byar. Det krävs alltid detaljplaneläggning där bebyggelsetrycket är stort, d v s när flera ska bo eller arbeta nära varandra, men även när något enstaka stort ska byggas som påverkar den omgivande miljön eller när befintlig bebyggelse ska bevaras.

En detaljplan redovisas som ett avgränsat område på en karta. Där finns även de bestämmelser som är juridiskt bindande i planen. Det ska framgå vad som får byggas och var det kan ligga inom planområdet. Till planekartan hör en planbeskrivning som förklarar syftet och innehållet i planen samt vad som behöver göras för att planen ska bli verklighet.

Planprocessen från idé till antagande av detaljplanen är öppen och demokratisk. Sakägare och berörd allmänhet inbjuds att ta del av planförslaget och att lämna synpunkter för att ge kommunen ett brett och initierat beslutsunderlag. Detaljplanen ger byggrätter som kan värderas ekonomiskt och har rättsverkningar för både kommun och enskilda inom planområdet under detaljplanens genomförandetid. Markägarna har rätt att bebygga sin mark enligt den antagna detaljplanen. Kommunen är oftast huvudman för anläggande av gator, torg och parker och därmed skyldig att ställa i ordning dessa i takt med att planen genomförs.

 


Hittade du inte vad du sökte?