Farligheten varierar, men idag anses PCB tillhöra ett av de farligaste miljögifter som man känner till samt att livsmedelsverket har föranlett kostrekommendationer.
Den viktigaste hälsoeffekten på människor som konstaterats är påverkan på nervsystemet. Det har också visat en påverkan på vår fortplantningsförmåga, immunförsvar samt barns inlärningsförmåga. Däremot är den akuta giftigheten hos PCB förhållandevis låg och det orsaker inga mutationer, men kan bidra till cancerutveckling.
Kvinnor som ätit mycket fet fisk under graviditeten, har visat att även en måttlig exponering av PCB kan ge lätt påverkan på barnets inlärningsfunktion.
Effekter vid kraftig direkt exponering kan vara hudpåverkan, påverkan på lungor och lever samt på hormon- och enzymsystem. Däremot finns inga underlag som styrker att människan kan få i sig PCB via inomhusluften. Detta bidrar till att det inte finns några gränsvärden för PCB-halter i luft från bostäder. Det finns sk. hygieniska gränsvärden som avser vad en person som arbetar i en miljö med PCB får utsättas för, men detta värde ligger långt över vad man uppmätt inomhus i Sverige.
PCB har orsakat och orsakar fortfarande en rad negativa miljöeffekter. De mest uppmärksammade miljöeffekterna var när man konstaterade reproduktionsstörningar, hormonrubbningar, nedsatt immunförsvar, enzymrubbningar samt neurologiska effekter hos vattennära djur som livnärt sig på fet fisk, bla. säl, mink, utter och havsörn. När PCB-belastningen var som högst i miljön, minskade stammarna av dessa djurarter. Djurstammarna har långsamt ökat, i samband med att PCB-halterna har minskat, men de är fortfarande otillfredsställande höga.
Senast uppdaterad: Camilla Norrman 2008-08-18