Utöver kravet att rena avloppsvattnet så långt som möjligt ligger också ett önskemål att återföra vattnets näringsämnen till åkermarken. Framför allt tänker man då på fosfor, som är en ändlig resurs.
I stort kan man påstå att ett reningsverk sorterar upp avloppsvattnet i två delar; det som efter rening hamnar i vattendrag och det som blir slam. Om slammet ska kunna användas som gödsel- och jordförbättringsmedel, måste det vara tillräckligt rent. Det hänger alltså på dig om vi ska få ett så rent slam så att det kan användas till att göda åkermarken.
Slambehandling
Slammet innehåller bl.a. organiska material och bakterier från avloppsvattnet. Genom att värma upp det till ca 30° och placera det i en syrefri miljö (rötkammare) under en månad, sker en mikrobiologisk nedbrytning som reducerar antalet bakterier och organiska föroreningar. Vid rötningen minskas också mängden organiskt material i slammet. Lukten försvinner och det bildas bl a metangas (biogas). Biogasen är energirik och används för uppvärmning. Slammet avvattnas genom att man mekaniskt pressar bort vatten ur slammet som då får en jordliknande konsistens.
Senast uppdaterad: Caroline Bertilsson 2007-05-23