Kommunens historia kan sägas ha börjat 1863 i och med kommunallagarnas tillkomst året innan. Då fanns inom kommunens nuvarande område sju små kommuner med ca 11 500 invånare. Östra Göinge kommun bildades 1974.
Perioden 1863 - 1951
Kommunallagarna, som tillkom 1862, innebar i korthet att socknen delades i en kyrklig (församling) och en borgerlig kommun. Sockenstämman ersattes av kommunalstämma och kyrkostämma.
När kommunallagarna började gälla 1863, bestod vår nuvarande kommun av sju små kommuner: Glimåkra, Hjärsås (inklusive Sibbhult och Immeln), Östra Broby, Emmislöv, Knislinge, Gryt och Kviinge (Hanaskog).
Det högsta kommunala beslutande organet var kommunalstämman, där alla som betalade skatt hade rösträtt. Verkställande organ var kommunalnämnden.
Skolfrågor handlades av den kyrkliga kommunen fram till början av 1930-talet, i vissa fall ända fram till 1951.
Näringsliv
På 1800-talet livnärde sig de flesta av invånarna på lantbruk, skogsbruk och hantverk. Småindustrier såsom kvarnar, brännerier, ångsågar och garverier fanns lite här och var. De enda större industrierna var Östanå pappersbruk med anor från 1700-talet och Strömshall i Broby.
Många göingar emigrerade under 1800-talet och tidiga 1900-talet till USA, men också till Danmark och Tyskland.
Med sekelskiftet 1900 började större industrier att etablera sig i området. Som exempel kan nämnas Knislinge Skofabrik som grundades 1898, Hjul- och parkettfabriken (Tarkett) i Kviinge 1907 och föregångaren till Färe Armaturfabrik som grundades i slutet av 1800-talet. De tidigare bondbyarna utvecklades till industriorter. En bidragande orsak var järnvägen från Kristianstad som invigdes 1886 och som underlättade transporterna i området, inte minst för stenindustrin.
Municipalsamhällen
I det område som idag är Östra Göinge kommun fanns tidigare tre så kallade municipalsamhällen; Broby, Glimåkra och Knislinge .
Definitionen på ett municipalsamhälle var "en självständig kommunal enhet inom en landskommun". Municipalsamhällen tillkom i tätbebyggda delar av kommunen där man mer noggrant behövde reglera byggnationen, de sanitära förhållandena och brandväsendet än på den omgivande landsbygden.
Kommunsammanläggningen 1952
I och med att kommunerna fick allt fler uppgifter inom skola, socialvård och kommunalteknik (renings- och vattenverk, gator och ledningar) ökade utgifterna. De små landskommunerna hade svårt att ekonomiskt klara dessa utökade uppgifter. Av den anledningen genomfördes kommunsammanslagningar på många håll i Sverige omkring 1950 . I vår bygd sammanslogs Emmislöv och Östra Broby till Broby kommun och Kviinge, Gryt och Knislinge kommuner till Knislinge kommun 1952.
Kommunsammanläggningen 1974
Kravet på större kommunblock aktualiserades i och med grundskolans tillkomst och en mer omfattande social verksamhet. Många kommuner gick frivilligt samman under 1960-talet. I våra landskommuner väntade man in i det sista; 1 januari 1974 bildades Östra Göinge kommun efter ett tvingande beslut från regeringen. Det var inte lätt att få de fyra självständiga kommunerna att samarbeta i en kommun och namnfrågan kom att bli en het potatis. Till slut enades man om det gamla häradsnamnet. Den nya kommunen hade drygt 14 800 invånare 1974.
Tips för dig som vill veta mer om kommunens historia:
Besök våra bibliotek som har lokalhistoriska samlingar, ta kontakt med hembygdsföreningarna i kommunen eller besök kommunarkivet som förvarar de kommunala källorna!
Senast uppdaterad: Maria Södergård 2011-12-16